Löparstrumpor – dämpning, fukttransport och rätt passform

En bra löparstrumpa leder bort fukt i stället för att suga åt sig den, har en sömlös eller sömfattig tåkonstruktion och en passform som sitter kvar mil efter mil. Här går vi igenom material, tjocklek, skafthöjd och storlek — utan kompression, som är en egen kategori.

Annonslänkar: Yllestrumpan.se kan få provision när du handlar via länkar på sidan.

Varför räcker inte vanliga strumpor vid löpning?

Löpning utsätter fötterna för mer stötar och friktion än de flesta andra aktiviteter. En vanlig bomullsstrumpa suger åt sig svett, blir fuktig och torkar långsamt — och en fuktig strumpa som gnider mot huden är en av de vanligaste orsakerna till skavsår och en brännande känsla under fotsulan. En löparstrumpa är konstruerad för att motverka just det.

Material: fukttransport i stället för bomull

Löparstrumpor stickas i syntetiska funktionsmaterial, ibland blandat med merinoull, som leder bort fukt från huden till strumpans yta där den kan avdunsta. Vissa tillverkare, som Gococo, använder ett eget funktionsmaterial i hela sitt sortiment som uppges hjälpa till att hålla en jämnare temperatur och torka snabbt — en tillverkaruppgift som gäller just deras produkter. Ett enkelt sätt att bedöma en strumpa i butik är att titta på innehållsförteckningen: nylon bidrar främst till slitstyrka, medan en högre andel polyester eller merinoull ofta är kopplat till bättre fukttransport och andningsförmåga.

Tunn eller vadderad — vad passar dig?

Det finns inget entydigt svar, utan valet är individuellt. Tunnare modeller rekommenderas ofta för sommarlöpning och för löpare som vill ha nära markkontakt, medan vadderade varianter med extra dyna under häl och framfot passar dig som vill ha mer dämpning på längre pass. Strumpor med åtsittande passform är vanliga för terränglöpning, där underlaget är ojämnt och foten rör sig mer i skon; vissa terrängmodeller har enligt tillverkaren även ett grepptillägg under sulan.

Skafthöjd och storlek

Löparstrumpor finns i allt från osynliga modeller under vristen till höga varianter som når upp mot vaden. Höjden är i första hand en smaksak, men längden bör alltid räcka så att skon aldrig får direktkontakt med huden. Storleken spelar större roll än många tror: för små strumpor stramar åt, medan för stora knölar sig inne i skon och ökar skavrisken — löparstrumpor säljs ofta i fler storlekssteg än vanliga strumpor just av den anledningen. Testa nya strumpor tillsammans med skorna du faktiskt springer i, gärna innan ett lopp.

Sommar kontra vinter

Årstiden styr materialvalet mer än de flesta tänker på. På sommaren fungerar tunna, luftiga syntetblandningar bäst, medan höst, vinter och vår ofta passar bättre med ett inslag av ull som håller värmen även när foten svettas något. Vill du gå djupare in på merinoull och andra funktionsfibrer finns det samlat i guiden om funktionsmaterial.

Löparstrumpor och kompression

Den här guiden handlar om löparstrumpor utan kompression, med flit. En studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, där 20 erfarna löpare testades på löpband med och utan kompressionsstrumpor, uppmätte i genomsnitt 22 mmHg högre muskeltryck och 11 % lägre muskelsyresättning i underbenet med kompressionsstrumpor — utan att några minskade muskelskademarkörer kunde ses. Studien pekar alltså inte på någon prestationsfördel för friska löpare under själva löpningen. Vill du läsa mer om kompressionsklasser och löpning finns det i guiden om kompression vid löpning.

Ett brett sortiment löparstrumpor hos Funq Wear visar hur modellerna varierar i tjocklek och höjd.

Skav, blåsor och tåstrumpor

Får du ändå skav eller blåsor trots rätt strumpa beror det oftast på en kombination av fukt, friktion och passform — läs mer om orsak och åtgärd i guiden om skavsår och blåsor. Blir problemen framför allt mellan tårna kan en tåstrumpa vara värd att testa, se tåstrumpor för löpning.